Såbäddar

Att skapa en såbädd

Det finns flera vägar att gå för att skapa en bra såbädd. Avgörande för vilken man väljer är bland annat hur olika tekniker hanterar skörderester.

Såbädden är grunden i grödans start. Vilken teknik som används för att skapa en såbädd beror på många olika faktorer, t.ex. skörderester, tillgängliga redskap, jordart, klimat, tidsåtgång m.m.

Plöjningen värmer upp jorden, brukar ner växtresterna så att de inte hindrar sådden. Däremot stör plöjningen markstrukturen och bidrar till att organiskt material oxideras. Utan plöjning bevaras det organiska materialet och strukturen, men halmen kan orsaka problem vid sådden samt överföra växtsjukomar.

Valet av bearbetningsteknik kan också påverkas av värdet på efterföljande gröda. En gröda som betingar ett högt pris kan uppväga kostnaden för plöjning, om plöjningen medför en bättre etablering. En annan aspekt att ta hänsyn till är trycket från ogräs och sjukdomar. Om det finns risk för överföring av växtsjukdomar kan det motivera fullständig nedbrukning. Även svåra gräsogräs kan behöva plöjas ned. Slutligen är maskinernas förmåga att hantera höga nivåer av växtrester en faktor att ta hänsyn till.

Syftet med återpackning av såbädden är att främja en god kontakt mellan frö och jord för att få en optimal försörjning av vatten, näringsämnen och syre till frö och rötter enligt figur "Återpackning av såbädden" nedan.

Otillräcklig återpackning, d.v.s. för lös jord runt fröet, leder till att den kapillära vattentransporten inte fungerar för att porerna är för stora. Det innebär att jorden runt utsädet blir för torr. För mycket återpackning innebär tvärtom att de större porerna pressas samman och blir mindre effektiva vad gäller att dränera bort överskottsvatten samt att transportera syre och koldioxid till och från utsädet. Detta kan leda till syrebrist för rötterna. På lättare jordar (sand och mo) gör lätta maskiner det bästa jobbet, medan styvare lerjordar behöver tyngre maskiner för att bearbeta och återpacka jorden.

Krav på såbädd

Såbäddens uppgift är att ge utsädet förutsättningar som resulterar i en snabb och jämn uppkomst. För det krävs vatten, luft, värme och en omgivning fri från sjukdomar. I den ideala såbädden finns grunden för en hög avkastning. Såbädden är som en barnkammare för det groende utsädet där rätt förutsättningar måste råda för att ge grödan en snabb och jämn uppkomst. Vad finns det för krav på en god såbädd?

En såbädd kan se olika ut. Men för att klara sin uppgift krävs att såbädden kan förse utsädet med de grundläggande förutsättningarna:

1. vatten
2. luft
3. värme
4. omgivning fri från sjukdomar

1. Vatten runt utsädet

Groningen börjar i fallet med spannmål med att kärnan tar upp vatten. Den svällda kärnan gror när vattenhalten i kärnan ökar från 13–14 till 45–60 procent. Det krävs minst 6 procent växttillgängligt vatten kring fröet för en säker vattentillgång och uppkomst. För att försäkra sig om att kärnan kommeratt få tillgång till vatten, är det dessutom viktigtatt skapa en god kontakt mellanfrö och jord eftersom vattnet ska tas från jorden runt utsädet. Det innebär att jordpartiklarnarunt kärnan inte bör vara förgrova. En bra tumregel är att minst 50 procent av aggregaten i såbädden bör vara mindre än 5 mm i diameter för en säker uppkomst även om det inte regnar efter sådd.

Sådjupet spelar också stor roll för vattentillgången. Rätt sådjup är en kompromiss mellan att placera utsädet tillräckligt djupt för att finna nog med vatten för groning och samtidigt tillräckligt grunt för att ge en snabb uppkomst som i figuren ovan.

Förfrukten = förfrukt är den gröda som odlats föregående växtodlingssäsong, d.v.s. närmast före årets gröda och påverkar årets gröda genom mängden skörderester, kväveleverans från dessa, markstruktur, sjukdomstryck m.m.

Kapillär = kapillärt vatten syftar på det vatten som kan stiga i markens fina porer genom att vattenmolekylerna dels binds till mineralpartiklarna i poren genom s.k. adhesion men också genom att vattenmolekylerna attraherar varandra genom s.k. kohesion. Siltjordar är kapillära och kombinerar både hög kapillär stighöjd i porerna med en hög kapillär stighastighet.

Respiration = cellandning som syftar på processen när näring i celler bryts ner för att skapa energi – i fallet med utsäde bryts stärkelse, protein och fetter ner för att ge fröet eller kärnan groningsenergi

Enzymatisk process = enzymer är proteiner som styr kemiska reaktioner i cellerna genom att öka eller minska hastigheten på processerna

Koldioxid = gasformig restprodukt (CO₂) från cellandningen i rötterna som också är byggsten tillsammans med vatten när växterna tillverkar sockerarter genom fotosyntesen

Värmekapacitet = den mängd värme/energi (kJ) som behövs för att 1 kilo av något ämne ska öka med 1 °C

Värmekonduktivitet = ett ämnes förmåga att leda värme

Enhjärtbladiga = växter som ur sina frön utvecklar en groddplanta med bara 1 hjärtblad, t.ex. gräsarter som våra spannmålsslag

Tvåhjärtbladiga = växter som ur sina frön utvecklar en groddplanta med 2 hjärtblad, t.ex. oljeväxter, ärter, bönor, lin, sockerbetor m.fl.