Den allra första NZ-harven lanserad 1982

Crister Stark hade en klar vision av hur harven skulle se ut och 1982 kom NZ-harven ut. Den nya produkten visade sig senare bli Skandinaviens mest framgångsrika harv någonsin.

Det fanns dock ingen brist på skeptiker. En harv med fasta axlar "kan ha svårt att få lantbrukare intresserade" tänkte en eller två. Speciellt utformade pinnar skulle ge harven en överlägsen effekt. Crister gav aldrig upp att tro på produkten och sade till undrande jordbrukare: "Nu kan du arbeta med rätt vinkel i pinnen hela tiden."

NZ står för Nya Zeeland

En fredagseftermiddag i slutet av 1981 kom det ett telefonsamtal från George Clough på Nya Zeeland. Han hade sett Väderstads produkter i Tyskland och ville arbeta med Väderstad-Verken. Clough var en plogtillverkare i Nya Zeeland och ville utöka sitt sortiment. Han landade på Arlanda, hyrde en bil och begav sig till Väderstad. Han stannade över helgen. Den pågående harvutvecklingen passade hans syften perfekt och man kom överens om ett preliminärt avtal. George Clough skulle vara tillåten att tillverka harvar lokalt för Nya Zeelands marknad.

Nästa utmaning - Sovjetunionen

Från den första NZ-serien har ett antal maskiner levererats till en oljeväxtsodlande kolchos i Sovjetunionen som förvaltades av Weibulls.
Ryssarna köpte sedan en licens för att tillverka sin egen NZ-harv. Väderstad fick en anständig betalning, sålde delar i oöverträffat antal och ryssarna tillverkade minst 10 000 harvar. Även idag är dessa 80-talsharvar från Väderstad de som används i t.ex. de baltiska länderna, Ryssland, Vitryssland och Ukraina.

First business trip to Moscow

Lars Åkerman och Christina utanför ett varuhus i Moskva.

"Det var inte utan viss bävan som vi besökte Sovjetunionen för första gången år 1982", berättar Christina Stark. I begreppet "vi" vid den tiden ingår Crister Stark. Kontakten med Sovjetunionen upprättades av jordbruks-attaché Vladimir Sjeremetjev i Stockholm.

The Stark family

Familjen Stark samlade, från vänster Christina, Crister, Rune, Siw, Andreas och Bo.

Rollex konceptet föddes

En idé för vad som skulle bli det nya Rollex konceptet föddes under en resa till Danmark 1980. En enkel prototyp gjordes några år senare. Tester visade att det var möjligt att tillverka vältenrullarna mer kostnadseffektivt än vad som varit möjligt med den vertikalt vikta HV vältserien.

Prototypen var omsorgsfullt dold för att möjliggöra en framtida patentansökan och så småningom produktion. Beräkningar visade att en kostnadsbesparing på cirka 20 procent var möjlig med samma - eller bättre - kundupplevelse jämfört med tidigare HV vältarna

Den nya konstruktionen hade en fördelaktigt låg tyngdpunkt. Det var ett plus och ett starkt kort i bakfickan, viktigt i en tid då konkurrensen ökade. Fler och fler välttillverkare hade börjat kopiera Väderstads HV-vältar eller var åtminstone starkt inspirerade av framgångarna på vältsidan.

När ett stort företag i branschen lanserade en serie vältar som skulle hota Väderstads intressen, var det dags att gå till handling. Väderstad lanserar sin första direktsåmaskin.

Väderstad lanserar sin första såmaskin

Tiderna förändrades. I mitten av 80-talet blåste förändringarnas vindar, speciellt kom dessa förändringens vindar från England. Engelska bönder visade hur jordbruk skulle se ut framöver. Vid den tiden sålde engelska bönder det mesta av sina lantbruksmaskiner, köpte en ask tändstickor (för att bränna halmen med) och en direktsåmaskin.
Direktsådd hade anlänt, och med den kunde stora besparingar i fältarbeten göras.

First direct drill from Väderstad

Väderstads första direktsåmaskin

Väderstad staff in 1983

Hela företaget samlat 1983.

Bamlett var en importör

På den tiden importerade Bamlett LTD framgångsrikt Väderstads ringvältar till England. Bamlett LTD var också en av de engelska tillverkarna av direktsåmaskiner. Två maskiner köptes till Väderstad från Bamlett LTD för test under hösten 1984. En av de engelska maskinerna lånades ut till Torbjörn Rockler från Klostersta nära Vadstena. Han satte igång att arbeta vid tolvtiden en fin höstdag för att direktså höstraps. Under eftermiddagen fick han besök av Crister Stark, som kom för att se hans framsteg.

"Måste ha diskar"

En hektisk period började. Efter diskussioner med erfarna lantbrukare, var det mycket tydligt att Väderstads såmaskin borde ha skivor. Gummistötdämpning verkade vettigt eftersom maskinen skulle handskas med stenar. Hela såbäddsområdet måste efterpackas jämnt.

Maskinen skulle inte ha några hjul utanför dess arbetsbredd. Konceptet sektion efter sektion föll på plats och en första prototyp byggdes. Ett utsädesmatningssystem köptes och det bar iväg för en första provsådd i Skåne.

Dock bröts markörerna

Dock bröts markörerna av med ett snäpp medans man fortfarande var kvar i närheten av Väderstad på en bensinstation. En snabb resa tillbaka till fabriken för reparation gjordes och ett nytt försök att resa till Skåne gjordes några timmar senare.

Det skulle vara en överdrift att säga att framgången var uppenbar. Efter några dagar av rapssådd återvände Stark-bröderna och företagets sydlänning Wilhelm Andersson hem till Östergötland. Rika på erfarenhet, såg de en tung period av arbete framför sig. Såmaskinen de hade testat hade inte varit tillfredsställande på en enda punkt.

First drill made in the factory

Detta är Väderstads allra första såmaskin tillsammans med Crister Stark, Roger Karlsson, Stig Caap och N Hemmingberg

DS-såmaskinen var snart i serieproduktion. Förbättringar behövdes fortfarande, men såmaskinen blev mycket omtyckt av bönderna eftersom den innebär en ökad flexibilitet i växtodlingen. DS var i första hand byggd för direktsådd men hade snart även flera andra användningsområden.