80-talet

Skandinaviens mest framgångsrika harv

Andreas next to cultivator
Den allra första NZ-harven, lanserad 1982, demonstrerad för besökare av Andreas Stark till höger.

Crister Stark hade en klar vision av hur harven skulle se ut och 1982 kom NZ-harven ut. Den nya produkten visade sig senare bli Skandinaviens mest framgångsrika harv någonsin. Den var stel, med en helt svetsad ram, nyutvecklade pinnar och boggivagn. Designen var patenterad.

Cultivator in the 80s

Det fanns dock ingen brist på skeptiker. En harv med fasta axlar "kan ha svårt att få lantbrukare intresserade" tänkte en eller två.
Speciellt utformade pinnar skulle ge harven en överlägsen effekt. Crister gav aldrig upp att tro på produkten och sade till undrande jordbrukare: "Nu kan du arbeta med rätt vinkel i pinnen hela tiden."

NZ står för Nya Zeeland

En fredagseftermiddag i slutet av 1981 kom det ett telefonsamtal från George Clough på Nya Zeeland. Han hade sett Väderstads produkter i Tyskland och ville arbeta med Väderstad-Verken. Clough var en plogtillverkare i Nya Zeeland och ville utöka sitt sortiment. Han landade på Arlanda, hyrde en bil och begav sig till Väderstad. Han stannade över helgen. Den pågående harvutvecklingen passade hans syften perfekt och man kom överens om ett preliminärt avtal. George Clough skulle vara tillåten att tillverka harvar lokalt för Nya Zeelands marknad.
Från den helgen kom Väderstads nya serie harvar att kallas NZ, idag ett välkänt begrepp för tusentals lantbrukare. Senare började ett företag vid namn Norwood att importera Väderstads maskiner i Nya Zeeland.

The entire company gathered 1983
Hela företaget samlat 1983.

Nästa utmaning - Sovjetunionen

Från den första NZ-serien har ett antal maskiner levererats till en oljeväxtsodlande kolchos i Sovjetunionen som förvaltades av Weibulls.
Ryssarna köpte sedan en licens för att tillverka sin egen NZ-harv. Väderstad fick en anständig betalning, sålde delar i oöverträffat antal och ryssarna tillverkade minst 10 000 harvar. Även idag är dessa 80-talsharvar från Väderstad de som används i t.ex. de baltiska länderna, Ryssland, Vitryssland och Ukraina.

Lars Åkerman and Christina in Moscow
Lars Åkerman och Christina utanför ett varuhus i Moskva. Urvalet av varor var sparsamt, mestadels konserver.

"Det var inte utan viss bävan som vi besökte Sovjetunionen för första gången år 1982", berättar Christina Stark. I begreppet "vi" vid den tiden ingår Crister Stark. Kontakten med Sovjetunionen upprättades av jordbruks-attaché Vladimir Sjeremetjev i Stockholm.

Rollex konceptet föddes

Family at the roller
Familjen Stark samlade 1987, från vänster Christina, Crister, Rune, Siw, Andreas och Bo.

En idé för vad som skulle bli det nya Rollex konceptet föddes under en resa till Danmark 1980. En enkel prototyp gjordes några år senare. Tester visade att det var möjligt att tillverka vältenrullarna mer kostnadseffektivt än vad som varit möjligt med den vertikalt vikta HV vältserien. Prototypen var omsorgsfullt dold för att möjliggöra en framtida patentansökan och så småningom produktion. Beräkningar visade att en kostnadsbesparing på cirka 20 procent var möjlig med samma - eller bättre - kundupplevelse jämfört med tidigare HV vältarna
Den nya konstruktionen hade en fördelaktigt låg tyngdpunkt. Det var ett plus och ett starkt kort i bakfickan, viktigt i en tid då konkurrensen ökade. Fler och fler välttillverkare hade börjat kopiera Väderstads HV-vältar eller var åtminstone starkt inspirerade av framgångarna på vältsidan. När ett stort företag i branschen lanserade en serie vältar som skulle hota Väderstads intressen, var det dags att gå till handling.

Väderstad lanserar sin första direktsåmaskin - Väderstad DS

DS-machine

Tiderna förändrades. I mitten av 80-talet blåste förändringarnas vindar, speciellt kom dessa förändringens vindar från England. Engelska bönder visade hur jordbruk skulle se ut framöver. Vid den tiden sålde engelska bönder det mesta av sina lantbruksmaskiner, köpte en ask tändstickor (för att bränna halmen med) och en direktsåmaskin.
Direktsådd hade anlänt, och med den kunde stora besparingar i fältarbeten göras.

Bamlett var en importör i England

På den tiden importerade Bamlett LTD framgångsrikt Väderstads ringvältar till England. Bamlett LTD var också en av de engelska tillverkarna av direktsåmaskiner. Två maskiner köptes till Väderstad från Bamlett LTD för test under hösten 1984. En av de engelska maskinerna lånades ut till Torbjörn Rockler från Klostersta nära Vadstena. Han satte igång att arbeta vid tolvtiden en fin höstdag för att direktså höstraps. Under eftermiddagen fick han besök av Crister Stark, som kom för att se hans framsteg.
När Crister kom, körde Torbjörn Rockler fram och tillbaka över fältet i sin pickup och givetvis frågade Crister vad han gjorde. "Jag samlar upp de bitar som föll av", förklarade Torbjörn Rockler. Det var uppenbart att maskinen helt enkelt inte kunde hantera stenar, som praktiskt taget bröt sönder alla såbillarna. Vad kunde göras åt detta?
Väderstad hade tagit ett första steg och bönderna var förväntansfulla.

"Måste ha diskar"

Crister and Roger testing
Crister Stark och Roger Karlsson testar en prototyp av DS-maskinen

En hektisk period började. Efter diskussioner med erfarna lantbrukare, var det mycket tydligt att Väderstads såmaskin borde ha skivor. Gummistötdämpning verkade vettigt eftersom maskinen skulle handskas med stenar. Hela såbäddsområdet måste efterpackas jämnt.
Maskinen skulle inte ha några hjul utanför dess arbetsbredd. Konceptet sektion efter sektion föll på plats och en första prototyp byggdes. Ett utsädesmatningssystem köptes och det bar iväg för en första provsådd i Skåne.
Dock bröts markörerna av med ett snäpp medans man fortfarande var kvar i närheten av Väderstad på en bensinstation. En snabb resa tillbaka till fabriken för reparation gjordes och ett nytt försök att resa till Skåne gjordes några timmar senare.
Det skulle vara en överdrift att säga att framgången var uppenbar. Efter några dagar av rapssådd återvände Stark-bröderna och företagets sydlänning Wilhelm Andersson hem till Östergötland. Rika på erfarenhet, såg de en tung period av arbete framför sig. Såmaskinen de hade testat hade inte varit tillfredsställande på en enda punkt.

DS-såmaskinen i serieproduktion

The first DS-machine
Detta är Väderstads allra första såmaskin tillsammans med Crister Stark, Roger Karlsson, Stig Caap och N Hemmingberg.

DS-såmaskinen var snart i serieproduktion. Förbättringar behövdes fortfarande, men såmaskinen blev mycket omtyckt av bönderna eftersom den innebär en ökad flexibilitet i växtodlingen. DS var i första hand byggd för direktsådd men hade snart även flera andra användningsområden.