90 procent lägre jordförlust med minskad bearbetning

Olika nivåer av minskad jordbearbetning gav effekt på erosionen i jämförelse med konventionell såbäddsstrategi. Jordförlusterna minskade med 90 procent i praktisk odling i Schweiz när reducerad bearbetning ersatte vanlig såbäddsbe­redning med plöjning och harvning. Det påverkar fosforläckaget och för första gången visas det att ändrad jordbearbetning får betydelse i skalan av ett helt landskap.

Spirit
Olika nivåer av minskad jordbearbetning gav effekt på ersionen i jämförelse med konventionell såbäddsstrategi

I den unika studien “On-farm effects of tillage and crops on soil erosion measured over 10 years in Switzerland” har erosion från vanlig odling på över 200 fält undersökts under 10 år. Både grödorna, lutningen på åkrarna och nederbörden liknar förhållanden som gäller för delar av det svenska jordbruket.  Åkermarkens bidrag av fosfor till vattenmiljö sker till stor del som erosion av matjord.

203 fält under tio år

I undersökningen ingick 203 fält på 52 gårdar. Odlade grödorna var höstvete, vall, majs, sockerbetor, höstkorn och po­tatis. Årsmedelnederbörden var drygt 1 000 mm och matjorden beskrivs som genomsläppliga lerjordar med måttlig risk för erosion.

Lantbrukarna intervjuades om odlingen på de aktuella fälten under perioden 1998 till 2010 med tonvikt på hur de bearbetat marken. Jordbearbetningen indelades i fyra klasser där den första var konven­tionell med plöjning och en till två harvningar. Övriga klasser var minskade bearbetning i olika former där andra änden på skalan var direktsådd.

Bönderna plöjer mindre

Under de 10 åren minskade lantbrukarna den konventionella så­bäddsberedningen (plöjning plus 1-2 harvningar) med så mycket som hälften. Istället ökade alla former av reducerad bearbetning. Det hade stor betydelse för jorderosionen. För fälten med den konventionella jordbearbetningen beräknades jordförlusten till 1 240 kg per hektar och år.

För de båda olika formerna av minskad jordbearbetning som lämnar mer än 30 procent av marken täckt med skörderester var mot­svarande siffra 70 till 120 kg per hektar och år. Alltså i storleksord­ningen 90 procent lägre.

Vilken gröda som odlades hade också stor betydelse där vall förstås hade lägst erosion (70 kg jord per hektar och år). Störst jordförlust blev det under potatisåren med närmare 3 000 kg per hektar och år, där en oväntat stor andel av förlusten skedde under sommarhalvåret.

Två till fyra ton är godkänt

I medeltal rann det av 750 kg jord per hektar och år. Det motsvarar i storleksordningen en kubikmeter jord. Enligt en schweizisk riktlinje från myndigheterna är en jordförlust under 2-4 ton per hektar och år ”acceptabelt”. Den sammanlagda erosionen på de cirka 200 fälten varierade stort mellan åren. Från cirka 50 till omkring 500 ton per år. Det fanns inget samband mellan årsnederbörden och erosionen det aktuella året. Istället avgjordes mängden jord som förlorades av hur mycket och hur intensivt det regnade vid det aktuella tillfället och i vilket skick markytan var just då.

Prasuhn, Volker 2012. On-farm effects of tillage and crops on soil erosion measured over 10 years in Switzerland. Soil and Tillage Research, Vol. 120.

Länk till original artikel på Greppa Näringen's websida