Minimerad bearbetning

Plöjningsfri odling brukar vanligtvis kallas reducerad bearbetning och även om detta inte alltid känns helt korrekt så beskriver det avsikterna med odlingssystemet ganska bra, att minska bearbetningen jämfört med plöjda system.

Djup reducerad bearbetning

Djup bearbetning med kultivator används oftast på lättare jordar med luckringsbehov:

  • då stora mängder skörderester ska blandas in
  • inför packningskänsliga grödor som oljeväxter, ärter och sockerbetor
  • då spårbildning och packskador behöver åtgärdas.

Antingen används en kombinationskultivator som t.ex. TopDown i en eller två överfarter alternativt en styvpinnekultivator som Cultus oftast i kombination med en tallrikskultivator som Carrier.

Djup bearbetning ger ett grövre bruk än grund bearbetning, flera överfarter kan därmed krävas på styvare jordar.

Då djup bearbetning utförs inom samma djupintervall som plöjning (10-15 cm eller djupare) blir kostnad och bränsleåtgång per hektar förhållandevis höga och närmar sig i många fall de plöjda systemen. Den viktigaste faktorn som talar för djup reducerad bearbetning jämfört med plöjning är den väsentligt högre kapaciteten per timme. Minskad risk för erosion och skorpbildning tack vare halmrester i ytan är en annan fördel.

Läs mer

Grundreducerad bearbetning

För grund reducerad bearbetning är tallrikskultivatorer som Carrier idag den vanligaste maskintypen. Kultivatorer med vibrerande pinntyp som Swift och vissa styvpinnekultivatorer används också speciellt när bearbetningsdjupet överstiger 6-8 cm. Då förhållandevis stora halmmängder skall blandas in i en begränsad volym jord ställs stora krav på förbehandlingen av skörderesterna om dessa ej bärgas.

Grund reducerad bearbetning ger både stora kostnadsbesparingar och tidsvinster speciellt på styvare jordar.

Läs mer

Generellt om reducerad bearbetning

Kontinuerlig grund bearbetning kan ge förtätningar i jorden liknande en plogsula och i de flesta plöjningsfria system varieras därför mellan grund och djupare bearbetning. De djupare bearbetningarna läggs då ofta inför packningskänsliga grödor som oljeväxter, ärter och sockerbetor. Lättjordar är oftast struktursvagare är lerjordar och behöver djupare bearbetning för att upprätthålla skördenivån.

Halmburna sjukdomar är naturligtvis något att beakta i reducerad bearbetning och en god växtföljd får ses som ett grundkrav för att lyckas.

Spillsäd är ett annat stort problem i reducerad bearbetning. Vid goda förhållanden kan detta klaras med mekanisk bearbetning men vid fuktiga förhållanden blir det svårbemästrat utan kemisk bekämpning. Även här är växtföljden en viktig faktor. Sniglar kan bli ett problem i reducerad bearbetning speciellt vid få överfarter och grövre struktur på såbädden. Snigelfällor bör användas speciellt i känsliga grödor som raps.

Generellt fungerar reducerad bearbetning bäst vid torrare förhållanden medan blöta förhållanden ger problem både med bearbetningsresultaten och effekten av bearbetningen på ogräs och spillsäd.

Läs mer